Sommarsolståndet och ljusa nätter

För de flesta grundskoleelever är vårterminen nu slut. Det alla ser fram emot just nu är sommaren, den som de flesta i Sverige anser vara den bästa tiden på året. De många ljusa timmarna på dygnet gör att man kan ta vara på både dagar och kvällar, och långt fram mot natten. Det beror på två saker: För det första står solen som högst över den södra horisonten på dagen för sommarsolståndet, som i år infaller den 21 juni. Det är också samma dag som sommarsäsongen officiellt börjar, vilket sker kl. 04:42 CEST.

Solståndet förklarar varför dagarna är så långa, men hur är det med de ljusa nätterna utan riktigt mörker som vi upplever från nu och fram till sensommaren? Det finns en enkel förklaring till detta också. Man kan säga att det har något att göra med ”rymden” eftersom det handlar om både solen och jorden.

En av de saker jag var tvungen att vänja mig vid när jag flyttade till Sverige från USA var att det inte fanns några mörka nätter på sommaren. Efter att ha bott på lägre, mellannordliga breddgrader hela mitt liv innan jag kom hit, var jag van vid att himlen var full av stjärnor varje natt – om det inte var molnigt, förstås. Efter vinternatten har sommarnatten några av årets ljusaste stjärnor och konstellationer, inklusive den bästa utsikten över vår galax Vintergatan.

Inte för att det tog mig lång tid att uppskatta de ljusa nätterna, men det får en att undra vad den exakta orsaken är, förutom att bara säga att det är en effekt av att leva på en högre breddgrad. Vad är anledningen till att vi har så ljusa sommarnätter i Sverige?

Oavsett tid på året finns det två perioder på dygnet som kallas gryning och skymning. Gryningen inträffar på morgonen, innan solen går upp över horisonten, och skymningen när den går ner under horisonten. Vi kommer här att fokusera på skymningen, övergången från dag till natt, som ofta kan vara en av de vackraste tiderna på dygnet. Det finns till och med en välkänd fransk fras, l’heure bleue (den blå timmen), för att beskriva denna del av dagen som är älskad av både målare och fotografer.

Men visste du att det finns tre olika definitioner för vad skymning är? De kallas civil skymning, nautisk skymning och astronomisk skymning och definierar hur långt solen är under horisonten efter att den har gått ner. Låt oss titta närmare på var och en av dem, en i taget.

I detta första exempel har vår dagsstjärna hamnat strax under horisonten. Det är fortfarande tillräckligt ljust, gatu- och vägbelysning har inte tänts än, så vi tar oss fortfarande runt med hjälp av den sista lilla biten av solljus när himlen börjar mörkna.

När solen kommer mellan 6° och 12° under horisonten har vi nått det som kallas nautisk skymning. Varför nautisk? Under nautisk gryning på morgonen och nautisk skymning på kvällen kan sjömän till havs inte längre använda horisonten för navigering. Det är väldigt svårt för våra ögon att urskilja dess konturer i förhållande till himlen.

Till sist kommer den astronomiska skymningen, som inträffar när solen befinner sig 12° till 18° under horisonten. Astronomer kan då se punktkällor av ljus, som stjärnor, mot en himmel som är tillräckligt mörk för att tillåta observationer. För att se mycket svaga objekt, som gas- och stoftmoln (nebulosor) eller avlägsna galaxer, måste de resa till platser långt från civilisationen, där det är ännu mörkare.

Hur hänger allt detta ihop med våra ljusa nätter i Sverige? På grund av vår höga nordliga breddgrad kommer solen inte längre ner under horisonten än att det förblir nautisk skymning. Det är detta som ger oss våra ljusa nätter, som ibland gör att vi kan säga: ”Det är fortfarande ljust ute, vad ska vi göra härnäst? Åh, vänta… klockan är 23:30. Vi kanske borde tänka på att gå och lägga oss.”

Ta en titt på illustrationen ovan som visar alla dessa tre olika skymningar. Du ser inte bara solens position i förhållande till horisonten, utan får också ett konstnärligt intryck av hur natthimlen ser ut.

Lyckligtvis för oss alla är de mörka nätterna tillbaka igen i tid för Perseidernas meteorskur, som är som mest intensiv natten till den 12 augusti varje år.

Och solen kommer förmodligen fortfarande inte att ha nått sitt maximum för den nuvarande 11-åriga solcykeln, som förväntas nå sin topp i slutet av året eller i början av 2026. Det innebär att det fortfarande finns chans för oss att se några av de starka och ljusa norrsken som andra länder runt om i världen nyligen har kunnat rapportera.

Det här blir vår sista artikel om astronomi och rymden innan skolan börjar igen i mitten av augusti. Fram till dess hoppas vi på ESERO Sverige att alla får en skön och trygg sommarsemester.

_{Text: Tom Callen}