Månen idag och i en nära-framtid

Den 9 mars skrev jag att Artemis II-uppdraget till månen återigen hade skjutits upp till ett senare datum som ännu inte hade fastställts. Efter en nyligen genomförd två dagar lång utvärdering – en så kallad Flight Readiness Review (FRR) – har NASA nu beslutat att skicka upp fyra astronauter på en historisk resa till och runt jordens naturliga satellit, med den 1 april som tidigaste möjliga startdatum.

Om uppskjutningen inte kan genomföras den dagen, till exempel på grund av dåligt väder, finns alternativa datum den 2, 3, 4, 5, 6 och 30 april.

Här ser vi Artemis II-uppsättningen vid startplatta 39B – Space Launch System-raketen (SLS), med rymdfarkosten Orion och den europeiska servicemodulen högst upp – på en bild från januari. Den orangefärgade centrala tanken, som innehåller de flytande bränslena, och de två vita fastbränsleboostrarna bredvid den framträder tydligt.

Lite ovanligt i denna ”go”-bedömning var avsaknaden av en konkret siffra, uttryckt som ett odds, på uppdragets framgångschanser. Detta var rutin när NASA flög sin flotta av fem rymdfärjor 135 gånger, men idag anser man att det kanske inte har ”någon verklig betydelse” att offentliggöra en sådan siffra. När Artemis I, den första flygningen med detta raketsystem och den obemannade besättningsmodulen Orion, skulle äga rum, angavs risken till 1 på 125 att rymdfarkosten Orion skulle gå förlorad.

Det är samma farkost som en besättning bestående av fyra astronauter, tre amerikaner och en kanadensare, ska flyga till månen med. Den planerade flygningen i april är dessutom bara andra gången som SLS används som bärraket. NASA menar, med andra ord, att det inte finns tillräckligt med data för att göra en riskbedömning av uppdraget. När det gäller detta projekt måste besättningen inte bara lyfta från jorden, utan också flyga till månen, kretsa runt den, återvända hem igen, återinträda i atmosfären och sedan landa i Stilla havet. Resan både till och från jordens enda naturliga satellit tar i sig fyra dagar. Kanske ställer du dig själv frågan om du skulle vara villig att delta i ett sådant uppdrag?

Håll tummarna — och jag skojar inte — för att allt ska gå enligt planerna den 1 april. Det innebär också att du fortfarande har tid att skriva in ditt namn på ett digitalt ”boardingkort” som ska finnas med inne i Orion-kapseln under flygningen.

Vi byter ämne, men håller oss till temat kring månen, och blickar lite mindre än sex år in i framtiden: redan den 14 november 2025 skrev jag om risken att en asteroid, benämnd 2024 YR4, skulle kollidera med månen. Det skulle skapa en ny liten krater på dess yta. Denna illustration visar hur den passerar säkert förbi jorden på väg mot sitt ”ödesögonblick”. Asteroiden är ungefär 60 meter tvärsöver och sannolikheten för att denna händelse skulle inträffa den 22 december 2032, beräknades till 4,3 %. Två nya observationer gjorda av James Webb Space Telescope (JWST) i februari har förfinat asteroidens position och fastställt att den i själva verket kommer att passera förbi månen med cirka 21 000 km (± 2 300 km).

På denna bild från JWST kan vi se 2024 YR4 inuti den gröna cirkeln. Den röda cirkeln ovanför visar den position den skulle ha befunnit sig i om kollisionen med månen den 22 december 2032 hade inträffat. Detta är den aktuella bedömningen av situationen; men ha i minnet att när asteroiden först upptäckte bedömdes det finnas risk för kollision med jorden, men förfinade beräkningar av dess position uteslöt detta. 2024 YR4 kommer tillbaka till vårt ”grannskap” år 2028, och du kan vara säker på att ytterligare observationer kommer att göras för att lära oss mer om denna lilla steniga inkräktare.

Sist, men absolut inte minst, vårens första dag, även känd som vårdagjämningen (”Vernal Equinox” på engelska), inföll den 20 mars (här avbildad vid gryningen) kl. 15:46 CET. Ni har säkert märkt att solen går upp allt tidigare för varje dag, medan solnedgångarna inträffar allt senare. Om du är riktigt uppmärksam har du kanske också lagt märke till att dagarna och nätterna är nästan lika långa så här års. Det är just detta som ligger i ordet ”equinox” – lika långa dagar och nätter. Och glöm inte att vi här i EU går över till sommartid (CEST) och ställer klockorna en timme framåt under natten mellan lördag och söndag den 29 mars!


Text: Tom Callen