Jakten på liv – Marsforskning börjar i Skottland
En analogi för den röda planeten
Analogier som vi ibland upplever i livet är jämförelser med, och ibland ersättningar för, den verkliga varan – oavsett om det beror på att något är för dyrt, för sällsynt eller helt enkelt inte finns där det är lättillgängligt. Så är fallet med planeten Mars när man planerar uppdrag, bemannade eller obemannade, för att ta sig dit.
Europeiska rymdorganisationen (ESA), i samarbete med det ryska statliga rymdbolaget Roscosmos, planerar det så kallade ExoMars-uppdraget till solens fjärde planet. Uppdraget lanserades 2016 och består dels av Trace Gas Orbiter, som kretsar kring Mars för att spåra gaser, dels av en strövare som ska undersöka planetens yta.
ESA har en lång tradition av att döpa sina uppdrag efter kända vetenskapsmän och -kvinnor, och detta är inget undantag. I en tävling med över 36 000 bidrag från alla ESA:s medlemsländer fick strövaren sitt namn efter den brittiska forskaren Rosalind Franklin. Men vad är kopplingen mellan henne och Mars?
Rosalind Franklin (1920–1958) var en av dem som arbetade med att förstå DNA:s struktur, och hennes bidrag var avgörande inom röntgenkristallografi. Det är ett forskningsområde som ger en tredimensionell karta över elektrontätheten i en kristall, vilket gör det möjligt att fastställa atomernas exakta positioner, längden och typen av kemiska bindningar samt molekylernas övergripande geometri. DNA:s dubbelhelixstruktur spelar som vi vet en avgörande roll för livet – och det är just livets uppkomst som gör Mars så intressant att studera. Här kommer analogin med Mars in i bilden.
För att testa om vetenskapliga instrument ombord på Rosalind Franklin-strövaren kan upptäcka mineraler och eventuella fossiler genom att studera Mars geologi, testas instrumenten här på jorden. Och platsen för detta är minst sagt speciell: de skotska högländerna.
Regionen kring staden Nedre Diabaig på West Highlands kust har några av de äldsta, mest orörda bergarterna på jorden, oförändrade av tid eller extrem värme som annars skulle omvandla dem till metamorfa bergarter. Sådan uppvärmning skulle förstöra alla spår av mycket gammalt liv i form av fossiler. De berg du ser på andra sidan Nedre Diabaigs hamn är just den typ av plats där man kan testa instrumenten för Rosalind Franklin-strövaren. Stenarna som utgör dessa berg är inte bara miljarder år gamla, de liknar även geologiskt det som finns på Mars yta. Om det finns några tecken på fossiliserat liv på den avlägsna planeten återstår att se.
I detta konstnärskoncept kan vi se ExoMars Rosalind Franklin-strövaren i förgrunden, och dess landningsplattform (till vänster i bakgrunden) som används för att föra ner den till Mars yta. Efter den vidareutveckling som nu sker är uppskjutningen planerad till 2028, med landning 2030.
För mer information om testerna i Skottland, följ denna länk. För information om Rosalind Franklin-strövaren, se här. För aktuell information (2024) om statusen för ExoMars Rosalind Franklin-uppdraget, se denna FAQ.
Text: Tom Callen
