Välkommen tillbaka med en färgglad galax!

Välkommen tillbaka efter sommaren och till starten på läsåret 2025–2026. Här börjar en ny säsong med de senaste nyheterna om vad som händer inom rymden och astronomin.

Vad kan vara bättre än att starta med något ljust och färgrikt – en av de vackraste bilderna av en galax som någonsin har producerats? För flera decennier sedan, när jag var student och läste astronomi, var majoriteten av rymdbilder fortfarande tagna med svartvit analog film. Varför det? Fanns det inte färgfilm då?

Jodå, men den svartvita filmen krävde inte lika långa exponeringstider i tidens analoga astronomiska kameror som de färgfilmer som fanns att tillgå. Dessutom hade svartvitt mycket högre upplösning än motsvarande färgfilmer. Även om det hade sett snyggare och mer tilltalande ut att ta färgfoton av astronomiska objekt, skulle de ha varit till mindre nytta vetenskapligt sett. Inte minst på grund av att det varken fanns digitalkameror eller CCD-chipteknik (Charge-Coupled Device, på svenska laddningskopplad enhet) att bygga på.

Allt detta förändrades när digitalfotografi började användas inom astronomin, även om de första CCD-chipen i dessa kameror fortfarande var svartvita. Som med all digital teknik utvecklades chipen snabbt – de blev större, billigare och fick bättre upplösning. Man hittade till och med sätt att skapa färgsprakande bilder.

Ett sådant sätt är att fotografera samma objekt genom olika färgfilter, exempelvis rött, blått och grönt, med en svartvit digitalkamera. Varje bild skiljer sig något beroende på filtret som använts. När de kombineras får man en fullfärgsbild av det slag vi är vana att se.

Ta en titt på denna bild av spiralgalaxen NGC 253 i stjärnbilden Skulptören på södra halvklotet. ”NGC” i namnet betyder att det är det 253:e objektet i New General Catalogue, en stor katalog över astronomiska objekt. Den kallas även ”Silver Dollar Galaxy” eftersom den liknar ett mynt när man ser den nästan från sidan genom ett litet teleskop.

Den upptäcktes 1783 av den brittiska amatörastronomen Caroline Herschel när hon letade efter kometer med teleskop. På den tiden ansågs det vara en stor vetenskaplig bedrift att hitta ett sådant objekt och ett sätt att bli välkänd – även om det inte alltid var huvudsyftet. Kometforskning omgavs på 1700-talet av samma mystik som vi idag tillskriver svarta hål.

Nu snabbspolar vi till nutid. Så här ser ett modernt fotografi av samma galax ut, taget med ett specialinstrument på ett mycket stort teleskop vid ett observatorium under idealiska förhållanden på en bergstopp i öknen i Chile. Den första ”Silver Dollar”-bilden av NGC 253 visar hur den ser ut på natthimlen, medan den här bilden har vridits så att galaxen ligger horisontellt.

Den här bilden är speciell eftersom spiralgalaxens byggstenar – stjärnor, vätgas och stoft – avger ljus i olika färger. Ju fler färger man fångar, desto bättre kan man förstå deras inbördes relationer. I denna bild har man lyckats fånga tusentals färger över hela spektrumet.

Eftersom bilden av NGC 253 är digital kan man bearbeta data för att framhäva olika detaljer. Här ser vi galaxen på ett sätt som tydligt visar joniserad vätgas – alla rosa områden markerar stjärnbildning. Heta, unga stjärnor avger mycket ultraviolett ljus, vilket får vätgasen att lysa som en fluorescerande lampa – fast i rosa.

Notera att galaxens centrum i denna version lyser med starkt vitt ljus. Vid närmare betraktelse syns vita gasstrålar som strömmar bort från kärnan. Detta orsakas av ett kraftigt utbrott av stjärnbildning i centrum. I den tidigare, färgrika bilden kan man bara ana lite av detta vita material.

Återigen, välkommen tillbaka till starten av läsåret 2025–2026 och en ny säsong med rymd- och astronominyheter från ESERO Sverige.

För ESO:s pressmeddelande på svenska, inklusive bilder och videor, följ denna länk.

_{Text: Tom Callen}