Ett nytt jätteöga på himlen
Rymdteleskopet Nancy Grace Roman har skjutits upp
Under de senaste decennierna har ett antal stora teleskop skickats ut i rymden. Har du någonsin funderat över vilka de är uppkallade efter? Om du har tappat tråden, kommer här nio exempel; vem de har fått sina namn efter och vad dessa personer gjorde för att hedras på detta sätt:
| Rymdteleskop | Namngiven efter och anledning |
|---|---|
| Hubble Space Telescope | Edwin P. Hubble (1889–1953), amerikansk astronom som bevisade att universum expanderar. |
| Kepler Space Telescope | Johannes Kepler (1571–1630), tysk astronom och matematiker från 1600-talet, känd för att ha utarbetat de lagar om planeternas rörelser som fortfarande används idag. |
| Spitzer Space Telescope | Lyman Spitzer, Jr. (1914–1997), amerikansk teoretisk fysiker som var den första att föreslå att man skulle placera ett stort teleskop i rymden, med fördelen att det skulle kunna undvika de störningar på observationerna som orsakas av jordens ständigt rörliga atmosfär. |
| Chandra X-ray Observatory | Subrahmanyan Chandrasekhar (1910–1995), indisk-amerikansk Nobelpristagare och astrofysiker som forskade om stjärnors utveckling. Hans forskning visade att stjärnors slutskede avgörs av deras massa: de slutar sina liv som vita dvärgar (som solen), neutronstjärnor eller svarta hål. |
| Fermi Gamma-ray Space Telescope | Enrico Fermi (1901–1954), italiensk-amerikansk fysiker och Nobelpristagare som banade väg för högenergifysiken. |
| Compton Gamma Ray Observatory | Arthur Compton (1892–1962), amerikansk fysiker som tilldelades Nobelpriset för sina forskningar om spridning av fotoner (dvs. ljuspartiklar). |
| Herschel Space Observatory | Brittisk-tyska astronomer, syskonen, William Herschel (1738–1822), upptäckaren av planeten Uranus och infrarött ljus, och hans syster Caroline (1750–1848), kometjägare. |
| Planck Space Observatory | Max Planck (1858–1947), tysk teoretisk fysiker som lade grunden till kvantmekaniken. |
| James Webb Space Telescope | James E. Webb (1906–1992), NASA-chefen som ansvarade för det amerikanska bemannade rymdprogrammet som så småningom ledde till att 12 astronauter landade på månen. |
Ser du mönstret här? Med undantag för Caroline Herschel — som de flesta inte ens associerar med det rymdobservatorium som bär hennes och hennes brors namn, trots hennes insatser inom astronomin — är alla uppkallade efter män inom astronomi, fysik och rymdforskning. Man skulle kunna tro att den andra hälften av mänskligheten inte har bidragit med något inom dessa områden, men så är inte fallet. Från Hypatia (ca 350–370 – 415 e.Kr.) i det antika Alexandria till idag har kvinnor forskat och upptäkt. Synen på kvinnor i vetenskap har förändrat, och det i stor skala.
Den 30 augusti 2026 sköt en SpaceX Heavy Falcon-raket upp Nancy Grace Roman Space Telescope (NGRST) på väg mot en observationspunkt i sol-jord-systemet som kallas L2 (dvs. Lagrange-punkt nr 2 av fem). James Webb Space Telescope, har redan intagit sin bana på ett avstånd av cirka 1,5 miljoner kilometer från jorden, befinner sig också i närheten av L2, men de två inte riskerar att kollidera eftersom de kommer att befinna sig många hundratusentals kilometer från varandra.
Här ser vi det ihopvikta teleskopet föras in i sin nyttolastkapsel (de höga vita ”halvskalen” till vänster och höger) innan det monterades på en SpaceX Falcon Heavy-raket. Denna inkapsling skyddar rymdfarkosten under transporten till startplattan, under uppstigningen när raketen lyfter från jorden och sedan under de inledande faserna av flygningen genom jordens atmosfär.
NGRST kommer att observera universum med en spegel med en diameter på 2,4 meter och en upplösning som är lika bra som Hubble-rymdteleskopet (HST). Eftersom dess vidvinkelinstrument — som arbetar i flera våglängdsband inom det synliga ljuset och det nära infraröda spektrumet — har över 300 miljoner pixlar, kan det täcka ett område som är 100 gånger större än HST:s. Denna bild visar en jämförelse mellan vad CCD-chipen på de två rymdteleskopen kan täcka.
Ett andra NGRST-instrument är Koronagraf Instrument, en kamera med hög kontrast och litet synfält, en spektrometer som täcker ljusets våglängder inom det synliga spektrumet och det nära infraröda området. Några av målen för detta nya rymdteleskop är att söka efter exoplaneter som kretsar kring andra stjärnor, för att bättre förstå universums utveckling från begynnelsen till den nuvarande ”tvålbubbel”-struktur som observeras idag, samt hur detta kan ha påverkats av mörk materia. Även den allmänna relativitetsteorin, samt krökningen av rumtiden (dvs. sammansmältningen av de tre rumsdimensionerna och den enda tidsdimensionen) kommer att undersökas. NGRST:s resultat om mörk materia kommer att komplettera ESA:s eget vidvinkelrymdteleskop Euclid, som sköts upp redan i juli 2023.
Nu kanske du undrar: ”Vem är egentligen Nancy Grace Roman (1925–2018)?” Hon var en banbrytande amerikansk astronom i en tid då det fanns mycket få kvinnor inom sådana yrken. Hon tjänstgjorde som NASA:s första chef för astronomi och som myndighetens första kvinnliga chef. Under sin tid på denna post fick dr Roman smeknamnet ”Hubbles mor” för sin avgörande roll i planeringen och arbetet med att säkra stöd för rymdbaserade observatorier, såsom Hubble-rymdteleskopet.
Nu kommer Nancy Grace Roman Space Telescope att bära hennes namn, och de första bilderna förväntas komma in i början av 2027, efter att testerna är genomförda och man har säkerställt att allt fungerar som det ska.
Text: Tom Callen
