Ännu en måne med vatten funnen i solsystemet

Ännu en måne med vatten funnen i solsystemet

^{Bild: NASA / JPL-Caltech / Space Science Institute}

Saturnus måne, Mimas, upptäcktes först teleskopiskt av den tysk-brittiske astronomen William Herschel (1738 – 1822), mest känd för att han upptäckte Uranus, 1789. Mimas observerades närmare av Pioneer 11 (1979), och med mer högupplösta bilder av Voyagers 1 och 2 (1980 respektive 1981).

Ett väl synligt särdrag på denna månes isiga yta, är en stor nedslagskrater med en diameter ungefär en tredjedel av månens egen storlek; som är cirka 400 km. Detta har gjort att den idag ofta jämförs med imperiets gigantiska militärsatellit, Dödsstjärnan, från storfilmen ”Star Wars IV: A New Hope.” Ett annat objekt i solsystemet träffade Mimas och skapade kratern. Om objektet hade varit lite större, eller lite kraftfullare är det mycket möjligt att hela denna lilla värld hade brutits sönder helt och hållet.

Rymdfarkosten Voyager passerade Mimas och lämnade sedan solsystemet bakom sig, för sin resa i den interstellära rymden. Efter det har Saturnusmånen studerats in minsta detalj av rymdfarkosten Cassini, som höll sig inom Saturnus systemet från och med 2004. Cassini kom närmast Mimas för nästan exakt 14 år sedan, den 13 februari 2010.

Men, när man tittade på data som samlats in för Mimas, var det något som inte riktigt stämde. Månens rotation kring sin axel och dess omloppsbana runt Saturnus verkade förändras som om den påverkades av något i dess inre. Det fanns två teorier; antingen har den en kärna i mitten som är pannkaksformad, eller så finns det ett flytande hav av vatten under den isiga skorpan.

De senaste fynden indikerar att det är det senare som gäller. Vad som är ännu mer intressant är att vattenmassan under skorpan, bara är 5 till 15 miljoner år gammal. Vattenmassan har troligtvis bildats av gravitationsenergi från Saturnus som klämt ihop Mimas och värmt den inuti.

I sökandet efter att förstå livets ursprung i solsystemet och på andra håll, tillhör Mimas en mycket liten och intressant grupp utanför jorden. Gruppen består av Jupiters månar Europa och Callisto och Saturnus månar Enceladus och Titan.

Dessa månar har sannolikt hav under ytan fler av de förutsättningar som man tror behövs för primitivt liv ska kunna bildas. Kanske någon av dessa månar faktiskt kan påvisa det, men det kommer vi inte att veta förrän vi har robotrymdfarkoster som gär besök, exempelvis ESA:s JUICE, som nu är på väg ut till Jupiter.

För mer allmän information och bilder, följ denna länk.