ESA:s Euclid utlovar storverk

Avslöjar den första delen av den största 3D-kartan som visar universum

När man blickar upp mot en mörk stjärnhimmel en klar natt finns det mer att se än man kan ana. Även om det kan verka som om du ser otroligt många stjärnor så kan vi med blotta ögat bara se ca 10 000 där uppe på himlavalvet. Detta beror på att våra ögon har begränsningar och att vi inte kan se det diffusa ljuset av stjärnor långt bort – de vi ser är stjärnor som ligger i solens närhet.

Det har gjorts otaliga försök baserat på analog fotografering för att kartlägga allt vi kunnat se på natthimlen, inklusive undersökningar med några av de största och mest kända optiska teleskopen i världen. Även när digital fotografering blev tillgänglig via CCD-kameror kunde vi fortfarande inte se hela bilden.

De flesta av oss är bekanta med rymdteleskopet Hubble (HST) och det nyare James Webb-teleskopet (JWST). Observatorier som kretsar runt jorden har funnits sedan NASA:s Orbiting Astronomical Observatory (OAO-2, även känd som Stargazer) sickades upp i december 1968. Den första framgångsrika astronomiska satelliten som kunde mäta stjärnors positioner (astrometri) var European Space Agencys Hipparcos. En av fördelarna med Hipparcos var att det gjorde det möjligt att leta efter exoplaneter, det vill säga planeter i andra solsystem, i vår galax.

För att gå vidare med idén om att kartläggning så har det funnits en mängd projekt för att avbilda objekt, så långt bort som möjligt i universum. En av de mest kända är den bild som togs av HST, 1995, och visar en mycket liten del av stjärnbilden Stora Björnen. Den visar endast 1/13 av den skenbara diametern på fullmånen, men avslöjar cirka 3 000 individuella galaxer. För att uttrycka det på ett annat sätt; den så kallade ”Deep Field”-bilden representerar bara 0,000003% av hela natthimlen! För att göra det lite lättare att begripa så kan man jämföra med att se ett område på himlen genom ett papperssugrör som hålls på armlängds avstånd. Det vill säga man ser bara ett obegripligt litet område.

Euclid skickades ut i rymden i juli 2023 av ESA med det ambitiösa målet att producera den största tredimensionella kartan över universum som någonsin gjorts. Tycker du att du har en bra digitalkamera i din smartphone? Föreställ dig då att bland Euclids instrument finns en 600-megapixelskamera, som tar bilder i synligt ljus. I kombination med flera andra detektorer kommer den att kunna observera miljarder galaxer upp till 10 miljarder ljusår från oss!

Så sent som i oktober i år släppte Euclid-teamet – bestående av 2 000 vetenskapsmän – sin första karta; en 208-gigapixels mosaik gjord av satellitens bilder. Den täcker över 500 gånger fullmånens diameter och innehåller 100 miljoner stjärnor i vår egen galax Vintergatan, plus galaxer bortom den. Denna prestation blir ännu mer fantastisk när man inser att detta bara är 1 % av den förväntade produktionen från Euclid under dess 6 år långa uppdrag. För mer allmän information, följ denna länk, och för ESA:s pressmeddelande inklusive bilder och en video, se här.

_{Text: Tom Callen}