Intressant kemi har hittats på exoplanet

Bild: NASA, CSA, ESA, J. Olmstead (STScI), N. Madhusudhan (Cambridge University)
Bild: NASA, CSA, ESA, J. Olmstead (STScI), N. Madhusudhan (Cambridge University)

James Webb-teleskopet (JWST) har använts flitigt sedan det började studera universum för lite mer än ett år sedan. En lång rad olika objekt har studerats såväl i vårt eget solsystem som i unga galaxer i det mest avlägsna delarna av universum. Webb-teleskopet har även avslöjat nya uppgifter om planeter som kretsar kring andra stjärnor i Vintergatans galax, så kallade exoplaneter. De upptäcktes redan för ca 30 år sedan med markbundna teleskop, men nu vet vi att det finns exoplaneter i tusentals.


Precis som att vår egen sol har flera planeter kretsande runt sig, kan en avlägsen stjärna ha flera exoplaneter i omloppsbanor runt sig. Ett av dess avlägsna system är K2-18. Det ligger cirka 120 ljusår från jorden, i stjärnbilden Lejonet. Planet nummer två, i omloppsbana runt en sval röd dvärgstjärna, kallas ”b”. Det är en typisk beteckning för sådana exoplaneter. Det mest intressanta med denna exoplanet är att den ligger i det som skulle vara K2-18:s beboeliga zon, den så kallade ”Guldlocks-zonen” (eng. Goldilocks-zon). Det är ett område där temperaturen är lagom – det är inte är för kallt och inte för varmt för att liv ska kunna uppstå. Vår egen jord finns i vår sols ”Guldlock-zon”.


Vidare studier av exoplaneten K2-18 b har visat ännu fler intressanta fynd. Webb-teleskopet har registrerat både koldioxid och metan i atmosfären. Båda dessa skulle kunna vara biprodukter av liv. Vi bör dock inte tolka in för mycket i detta. K2-18 b ligger på rätt avstånd från stjärnan den kretsar runt och har en intressant kemi, men den är nästan 3 gånger större än jorden och har nästan 9 gånger massan. Det innebär att denna exoplanet har låg densitet. Den påminner troligtvis mer om en miniversion av Neptunus än en värld med fast yta.


Detta intressanta objekt behöver studeras mer för att vi ska får reda hur planetsystem kan utvecklas och hur det relaterar till möjligheten att liv bildas någon annanstans, som inte bygger enbart på känd forskning kring hur liv uppstod här på jorden.


För mer allmän information, följ denna länk, och för ESA:s pressmeddelande, se här.