James Webb rymdteleskopet hittar ”MacGyver” molekyler.

Kolväten, de viktigaste ämnena för liv har hittats vid en nybildad stjärna!

Alla stjärnor, oavsett storlek och massa, bildas ut gigantiska moln av gas och damm i rymden. Rymdstoffet kallas nebulosor. Gravitationen gör att molnen drar ihop sig till bollar som till slut kollapsar och kan bilda protostjärnor.

Idag vet astronomer att dessa händelser nästan alltid bildas tillplattad skiva av material runt den mycket unga stjärnan som ett direkt resultat av kollapsen. Många exempel har välkända nebulosorna. En av de mest kända, Orionnebulosan i stjärnbilden Orion, kan ses med blotta ögat på klara vinternätter.

Så kallade protoplanetära skivor, har mycket stor chans att omvandlas till ett system av planeter som kretsar runt stjärnan. Vårt eget solsystem bildades på samma sätt för ungefär 4½ miljard år sedan. Vi kallar jordens medresenär runt solen för ”planeter”. Om vi hittar klot som kretsar kring andra stjärnor kallar vi dem för ”exoplaneter”. Astronomer upptäckte de första exoplaneterna först i mitten av 1990-talet. Nu har tusentals identifierats och flera tusen väntar på slutlig bekräftelse.

Rymdteleskopet James Webb har nyligen studerat en proto-planetarisk skiva runt en ung, röd dvärgstjärna med låg massa, lite mer än en tiondel, i förhållande till vår egen sol. Stjärnan har det mycket oglamorösa namnet ”ISO-Chal 147.”

Den befinner sig på ett avstånd av ”bara” 600 ljusår. Stjärnan är 1 till 2 miljoner år gammal, vilket innebär att den har bildats under tid då våra egna förfäder har funnits på jorden. Det som är slående med den frisbeeliknande skiva som omger ISO-Chal 147 är den stora mängd kolväten som observerades i den.

Liksom den berömda actionäventyrs-TV-serien ”MacGyver”, är elementet kol mycket anpassningsbart. Det är lika uppfinningsrikt som den hemliga agenten, Angus MacGyver, när det kommer till att koppla ihop olika element. I det här fallet bildades kolväten; minst 13 olika sorter. Aldrig tidigare har man sett så många olika ämnen bildas i en protoplanetarisk skiva. Ett av deämnen man upptäckt är gasen etan, C2H6. Denna kolväteförening, finns naturligt här på jorden och på andra platser i vårt eget solsystem, till exempel i molnen kring Titan, en av Saturnus månar. Det är första gången man sett det, bortom solsystemet.

Astrobiologer, som studerar livets ursprung i solsystemet, vet precis hur viktiga kolvteföreningar är, när det gäller förutsättningar för liv. Det berättar också något om den unika miljön hos denna stjärna. Som jämförelse innehåller de protoplanetärna skivorna runt tyngre stjärnor, som vår egen sol, fler syrerika molekyler. Många av de typer av stenar som utgör vår planet, som mineralet kvarts (SiO2), innehåller syre.

Utan tvekan finns det fler likande system där ute i vår galax, många som vi inte föreställt oss än. Håll ögonen öppna! Det finns alltid något nytt som upptäcks när det kommer till universum. För ESA:s pressmeddelande och bilder, se här.

Text: Tom Callen