Vem är egentligen Eseros rymdskribent Tom Callen?
Varje vecka publicerar vi en ny artikel om rymden och det är samma person som skrivit alla artiklar. För att ta reda på vem han är har vi ställt några frågor till skribenten Tom Callen.
1. Vad du har jobbat med tidigare och vad du jobbar med idag? Jag har tillbringat 40 år som popularisator av astronomi och rymden genom mitt arbete som astronom och programproducent vid fyra olika planetarier; tre i USA samt Sveriges största här i Stockholm. Jag har både kandidatexamen och masterexamen relaterade till geovetenskaper och även planetarieutbildning.
Innan jag kom till Sverige arbetade jag på Albert Einstein Planetarium, Smithsonian Institutions National Air and Space Museum i Washington, D.C. i 13 år. I september 1991 flyttade jag till Sverige, bland annat för att hjälpa Naturhistoriska riksmuseet att bygga Cosmonovas Omniteater. Där var jag sedan en del av teamet i 20 år. Nu har jag bott i Sverige i över 30 år. Här har jag nu min familj och mina vänner.
2. Vad innebär det att vara skribent åt Esero? Först och främst är det väldigt roligt! Det är en form av offentlig upplysning som jag verkligen gillar. När jag var på Cosmonova skrev jag en månatlig online-serie med tvåspråkiga artiklar (”What’s Up?” / ”Se upp!”), som pågick i ungefär tio år. Att fortsätta att skriva artiklar om astronomi och rymd, nu för Esero Sverige, är en spännande och rolig utmaning.
3. Hur går det till när en artikel blir till? Vilka källor går du till?
Det finns en mängd olika källor jag använder för att ta reda på vad som händer inom både rymd och astronomi. De sträcker sig från mainstream media till de faktiska nyhetssidorna på relaterade professionella webbplatser, som till exempel Europeiska rymdorganisationen. De som har följt ESERO Sveriges webbplatsartiklar kanske har noterat att jag ofta har två associerade länkar att titta på i en artikel. En är mer allmän (mainstream media) och den andra är en faktisk organisations webbplats (ESA, NASA, etc.), som är mer av en ”djupdykning” och kan innehålla fler bilder eller videor.
4. Hur ofta kommer nyheterna ut? Jag strävar efter att ha en ny artikel varje vecka, och de börjar alla med att gå igenom vad som har hänt i rymd- och astronomivärlden sedan föregående vecka. Jag förstår att många läsare inte har en bakgrund inom dessa ämnen, så detta innebär också att man behöver inleda de flesta artiklarna med lite kontextuell information först. Detta hjälper sedan att få perspektiv på artikelns innehåll.
5. Vad lockade dig generellt att börja skriva? Under 40 års arbete i planetarier har jag skrivit dussintals manuskript, hållit hundratals föreläsningar, för att inte tala om många artiklar för alla från grundskoleelever till allmänheten. Jag har alltid varit en fan av det skrivna ordet, särskilt böcker; jag tror att jag förmodligen bara har slängt ett halvdussintal böcker i hela mitt liv (fråga min fru!). När det kom till att börja skriva artiklar började jag med dem som en hobby i mitten av 1980-talet, när jag fick ett antal publicerade i populärvetenskapliga tidskrifter i USA. Idag skriver jag också en regelbunden kolumn, ”Tales From Dome Under,” för den kvartalsvisa tidskriften International Planetarium Society. Och numera spenderar jag mina dagar med att skriva böcker, både skönlitterära och facklitterära.
6. Hur började din karriär inom rymdbranschen? Min mor har berättat för mig att när jag var barn tittade jag alltid på antingen stenar på marken eller på stjärnor på natthimlen. Uppväxt i USA på 1960-talet följde jag NASAs bemannade rymdprogram under rymdkapplöpningen till månen. Mitt första planetariumjobb medan jag fortfarande gick på gymnasiet var på Strasenburgh Planetarium i Rochester, NY, där jag var publikvärd som tog biljetter och hjälpte besökare i byggnaden. Jag gick snabbt över till andra uppgifter i teatern. Efter att Apollo-uppdragen avslutades blev jag också intresserad av de obemannade rymdfarkosterna, som Viking, Pioneer och Voyager, som skickades för att utforska solsystemets andra medlemmar. En av de bästa delarna av mitt Smithsonian-jobb i Washington, D.C. var att vi var precis tvärs över gatan från NASAs huvudkontor. Allt jag behövde göra var att gå över gatan, ta hissen upp till deras audiovisuella kontor och låna alla de senaste bilderna från de nyligen besökta planeterna för att få dubbletter gjorda för Albert Einstein Planetariums 35mm diabildsarkiv.
7. Vilken typ av nyheter eller ämnen brinner du mest för att skriva om och varför? Eftersom jag har både geologi, meteorologi och astronomi som en del av min bakgrund har planetutforskning alltid fascinerat mig, särskilt planeter som Mars, som har områden som påminner väldigt mycket om Jorden. Jag kan lätt erkänna att jag har en svaghet för både vår måne och Jupiter. Men jag har också ett intresse för galaxer, särskilt vår egen Vintergata och de olika typerna av objekt—nebulosor, stjärnhopar, exploderade stjärnor, etc.—som finns i den. Oavsett vad ämnet är, är det upp till en vetenskapspopularisator att bearbeta forskningsresultat, och sedan förvandla det till något som är både intressant och meningsfullt för dem som har ett mer allmänt intresse.
