Webb observerar den sista synliga supernovan
Nya detaljer har avslöjats i en exploderad stjärna som sågs för 340 år sedan.
När stjärnor som innehåller mer material än vår sol når en viss ålder blir de instabila eftersom kärnbränslet som driver dem tar slut. Detta leder till supernovaexplosioner – några av de mest kraftfulla händelserna som vi känner till.
Det som gör dessa våldsamma explosioner så viktiga är att de som en del av evolutionen skapar tyngre element som stjärnor normalt inte kan skapa. Vissa supernovor producerar till exempel kol och syre, medan andra kan producera ännu tyngre grundämnen som järn, zink, silver, tenn, guld, kvicksilver, bly och uran. Många av dessa grundämnen finns i vår omgivning och till och med i oss, såsom syret vi andas och järnet i vårt blod.
Supernovaexplosionerna skickar ut material i utrymmet mellan stjärnorna och så småningom hamnar det i såväl planer, som i oss människor. Därför är det viktigt att astronomer kan uppskatta hur ofta sådana explosioner äger rum i galaxer som vår egen Vintergatan.
Den aktuella supernovan är känd som Cassiopeja A, (alias Cas-A) eftersom den först upptäcktes i den norra konstellationen Cassiopeja, drottningen. Troligtvis var det med blotta ögat som den brittiske Astronomer Royal John Flamsteed (1646 – 1719) observerade den från jorden år 1680. Varför bara troligtvis? Jo eftersom den exploderade stjärnans position i vår galax gjorde att mycket av dess synliga ljus absorberades av gas och damm på vägen till oss. Man tror att det är det kvarstående lilla som lyckades ta sig igenom som har dokumenterats i Flamsteeds observationer.
James Webb rymdteleskop använder instrument, som kan se i den infraröda långvågiga delen av spektrumet (dvs värme), för att titta igenom det mellanliggande materialet. Detta möjliggör en ny, mer detaljerad bild av Cas-A. Sådan information hjälper astronomer att bättre förstå hur stjärnor förändras över tid, när – och hur mycket av dessa kemiska grundämnen som har bildats.
I framtiden borde Webb kunna observera andra rester av supernovor, eller ännu bättre – en som håller på att explodera. Om detta händer kommer det att dröja länge eftersom det har gått 340 år sedan vi observerade den senaste!
För mer information om Webb-teleskopet och detaljerade bilder, läs här.
Följ den här länken för en mer allmän artikel.
