Intervju med Moa Skan – doktorand inom astronomi

Vad fick dig att välja en karriär inom just ditt område?
Astronomi var inte ett självklart val för mig från början. Det började med att jag var intresserad av fysik. Jag tyckte det var väldigt häftigt. Först tänkte jag att jag ville jobba med forskning inom kärnkraft. Men när jag gjorde mitt kandidatarbete på ett kärnkraftverk så tyckte jag det var kul, men kanske inte något för mig. Sen tog jag en kurs på Uppsala universitet inom rymdfysik och blev helt golvad av det! Det var superspännande! Det var lite av en slump att jag hittade mitt ”nya” område som jag ville forska inom. Jag var ju intresserad av rymden och universum innan, det är ju väldigt spännande, men jag hade inte tänkt det som en möjlig karriär. Men en kurs i rymdfysik och ett projektarbete hos IRF gjorde att jag hamnade på det här spåret.

Tre personer har varit viktiga för mitt val, två av dem jobbar och forskar på IRF som jag gjorde projektarbeten för. Den tredje är min gymnasieelärare i fysik. Han fick mig verkligen att förstå att det här med fysik, det är häftigt. Tänk att man kan räkna ut saker i universum och världen med hjälp av matematik! När jag insåg det blev jag helt ”mind blown”.

Berätta kort om din arbetsplats och beskriv en typisk dag på arbetet.
Det är inte en helt lätt fråga att svara på för det är så himla varierande. De flesta dagar forskar jag, men jag arbetar även med vetenskapskommunikation.

Mitt forskningsområde är solfysik. Att titta på hur solen fungerar, för att lära mig mer om hur den påverkar oss på jorden, det var det jag tyckte var spännande från början. Jag studerar solens atmosfär, hur atmosfären beter sig och hur material i den flödar och hur energi transporteras. Det är viktigt både för att lära oss mer om hur solen men också hur andra stjärnor fungerar, och hur solen påverkar oss på jorden genom t.ex. utbrott på ytan då material kastas ut från solen.

En typisk forskningsdag börjar jag med att jag öppnar min dator och tittar på min ”att göra”-lista. Där kan det till exempel stå att jag ska läsa forskningsartiklar för att lära mig mer om det ämne jag jobbar med, och se vad andra har fått för resultat. Just nu sitter jag och skriver på en artikel om ett forskningsarbete som jag har gjort. Eller också kan jag sitta och programmera eller analyserar data som vi har fått fram på olika sätt.

Jag har också fått möjligheten att jobba med vetenskapskommunikation, och de dagarna ser lite annorlunda ut. Då kan jag t.ex. åka ut och besöka skolor eller allmänheten och möta människor i lite andra sammanhang. Jag hjälper också andra forskare att kommunicera ut deras forskning.

Vad gjorde du för att få det arbete du har idag?
Jag började med att läsa teknikprogrammet på gymnasiet, för jag tycker det är så spännande med teknik och hur saker fungerar. Det var då jag insåg att fysik är super-coolt! Så sen började jag plugga till civilingenjör, teknisk fysik, för att fördjupa mig mer inom fysiken. Då fick jag möjlighet att gå en kurs inom rymdfysik, och det var riktigt häftigt! Jag började välja till fler liknande kurser för att lära mig mer om plasmafysik, elektromagnetiska fält och sånt och även programmeringskurser.

Under mina universitetsstudier gjorde jag två projekt på Institutet för rymdfysik (IRF) i Uppsala, dels under en projektkurs och dels under mitt avslutande examensarbete. Då fick jag vara med och forska på riktiga rymddata. I mitt examensarbete tittade jag på koronamassutkastningar som kom emot oss, och använde satellitdata för att göra olika beräkningar. Då tyckte jag att det här med solen var riktigt spännande, det vill jag lära mig mer om. Därför valde jag solfysik och blev doktorand på Stockholms universitet.

Vad tycker du bäst om med ditt arbete?
Jag tycker det är väldigt kul att sitta och klura och försöka förstå vad det är som sker på solen. Att verkligen lära mig någonting på djupet. Men jag tycker också det är väldigt roligt med kreativiteten som finns inom forskning. Det var inget som jag riktigt var beredd på, men det är väldigt mycket kreativitet då man försöker tackla nya problem som ingen löst tidigare.

Det är kul med alla människor man får möta. Man får jobba med folk med specialkompetens inom specifika områden. Det är häftigt att få jobba med de som är ”bäst i världen” på sitt ämne. Vetenskapskommunikation och sprida kunskap tycker jag också är väldigt kul!

Vilka färdigheter har du mest nytta av i ditt arbete?
Jag skulle säga att den viktigaste färdigheten är problemlösningsförmåga. Hur man ska ta sig an ett problem som man inte nödvändigtvis vet svaret på. Samarbete och kommunikation är två andra färdigheter som är väldigt viktiga.

Nyfikenhet och envishet är väl inte färdigheter direkt, utan snarare egenskaper, men de är extremt viktiga. Är man inte nyfiken på något och tycker det är spännande så blir det svårt. Envishet kan vara både bra och dåligt. Envishet behövs när man försöker lösa något klurigt, att inte ge upp utan istället jobba lite extra. Men vissa gånger kanske man inte ska vara för envis utan istället be om hjälp.

Vilket/vilka var dina favoritämnen när du gick i skolan?
På gymnasiet tyckte jag fysik var superspännande. Det var det som blev min ledstjärna. I grundskolan var jag mer intresserad av de kreativa ämnena som bild och slöjd, som jag tyckte var superkul. Men jag kunde hitta spännande saker i de flesta ämnen så länge som det var något som presenterades på ett bra sätt. En bra lärare kan ju göra allt roligt!

Om du fick välja utbildning igen, skulle du välja den du har gått eller något annat? Varför? Varför inte?
Jag hade valt samma väg igen. Teknisk fysik tyckte jag var så himla bra för det gav en så bred grund. Så även om jag inte hade valt att jobba med just astronomi så hade jag ju haft massa andra möjligheter att kunna göra lite vad som helst. Så det kändes som en trygg utgångspunkt och en bra grund för vad man nu skulle vilja hitta på efter utbildningen.

Är det något från din utbildning som du haft stor nytta av i ditt nuvarande arbete?
Problemlösning skulle jag säga. På universitetet blev man hårddrilllad i hur man tar sig an och löser komplexa problem. Jag skulle säga att det är det viktigaste. För även om man inte vet hur man ska lösa ett problem från början så vet man hur man ska tänka och komma till den punkten.

Så klart även fysik, matematik och programmering som ju är den teoretiska grunden. En annan sak är studiemetod, hur jag bäst lär mig nya saker.

Vilka råd skulle du ge till ungdomar som önskar göra karriär inom rymdområdet?
Mina viktigaste råd är att hitta något som du är nyfiken på och känner dig passionerad över och följ ditt hjärta. Var inte rädd för att ta chanser. Det kanske kan kännas lite läskig ibland men man ska följa magkänslan. Om något känns pirrigt så är det ju ofta för att det är något man bryr sig om. Det är ett gott tecken om det pirrar lite. Det betyder att du är på rätt väg.

Att våga är viktigt. Be om hjälp och ställ frågor! Var den personen i rummet som räcker upp handen ifall du inte förstår. För antagligen så är det flera andra som inte heller förstår och då tänker dom när du ställer frågan – Åh, så skönt nu behövde inte jag fråga.

Så våga, ställ frågor, be om hjälp och var nyfiken!