”Jag tror att vi befinner oss i början av en ny guldålder för rymdforskningen…”

Intervju med Zack Löfgren som har specialiserat sig inom astronomi på gymnasiet, och kommer nu att börja studera på Naturvetenskapligt kandidatprogram i Astronomi och Astrofysik på Lunds universitet.

Läser du något rymdrelaterat ämne i dag? Om ja, vad fick dig att välja att studera just dessa?
För närvarande läser jag en naturvetenskaplig specialisering i just astronomi på gymnasiet, och kommer nu efter sommaren att börja studera på Naturvetenskapligt kandidatprogram i Astronomi och Astrofysik på Lunds universitet. Det som fick mig att välja astronomi på gymnasiet var framför allt kopplingen till fysik. Jag hade sedan länge varit intresserad av omvärlden och varför saker är som de är. Det var just i denna tankegång som jag blev intresserad av rymden. Men jag skulle även påstå att en annan stor anledning till varför jag är intresserad av astronomi ligger hos den underbara läraren, Jenny Jansson, som hjälpte mig att hitta denna passion för rymden.

Har du märkt av några trender bland unga människor när det gäller deras intresse för att studera rymden? I så fall, vilka?
Det finns en gammal stereotyp som hävdar att personer intresserade av astronomi är figurativa nördar som inte har något bättre att göra. Men detta skulle jag inte säga stämmer överens med dagens unga. Under senaste tiden har jag varit engagerad i AU (Astronomisk Ungdom) och har haft möjligheten att träffa ett flertal ungdomar vars intresse är rymden. Det konstiga var att ingen passade in i den stereotypiska mallen; alla var helt olika. Det jag menar med detta är just att det inte finns en viss trend eller karaktärstyp som är ”astronomer”. Jag skulle säga att det enda som alla har gemensamt är just drivet att lära sig och studera naturvetenskap. Det jag vill säga med detta är att vem som helst kan vara intresserad av rymden. Man ska inte känna att man inte kommer passa in; därför att det finns personer från alla bakgrunder med astronomi som deras gemenskap.

Vilka specifika områden inom rymdforskning intresserar dig mest och varför?
De specifika områdena inom rymdforskning som intresserar mig mest är framför allt de områden som försöker besvara de existentiella frågorna. Redan som liten har jag varit fascinerad av frågor relaterade till ’Varför finns vi?’, ’Vad kommer hända efter man dör?’ och ’Vad är syftet med livet?’. I min fascination för dessa frågor har jag funnit att många av dem inte behöver vara metafysiska, utan istället något ’logiskt’ som skulle kunna besvaras med hjälp av vår omvärld; rymden. Det är just därför som kosmologi och teoretisk fysik, särskilt sträng teori, intresserar mig så mycket.

Vilka utmaningar ser du inom rymdforskningen idag och hur tror du att de kan övervinnas?
Utmaningarna för rymdforskning idag är främst av ekonomisk karaktär. Allt relaterat till rymden måste vara mänsklighetens bästa; det är detta som gör rymden så storslagen. Det handlar om att bygga det bästa vi människor kan åstadkomma. Den största utmaningen är dock att rymdbranschen är mycket kostsam att driva. Självklart kan man argumentera för att mer pengar borde riktas mot rymden än mot militären, men detta är inte realistiskt. Jag skulle säga att privatiseringen är det som gör rymdforskningen möjlig idag. Genom att överföra rymdforskning från statlig till privat sektor kan branschen hitta olika lösningar samt öka effektiviteten och innovationen. Privata företag har möjlighet att bidra med resurser och nytänkande, vilket kan driva utvecklingen framåt och göra rymdforskning mer hållbar och tillgänglig för framtiden.

Hur tror du att skolor och utbildningsinstitutioner kan öka intresset för rymdstudier bland unga?
Det självklara svaret är att erbjuda astronomikurser till ungdomar redan från högstadiet. Jag märker att alltför många ungdomar utsätts minimalt för rymden vid yngre ålder. De får intrycket att rymden är något väldigt avancerat och läskigt, men så ska det inte behöva vara. Jag skulle påstå att man bör föra rymden in i klassrummen redan från en tidig ålder och låta ungdomar uppleva den, inte bara genom teoretisk undervisning utan även praktiskt genom studiebesök och teleskop. Alltför många personer tror att rymdstudier är något man väljer som en intressant valfri kurs på universitetet och inte något man kan ägna sig åt redan på högstadiet eller gymnasiet.

Vilka karriärmöjligheter tror du finns för dig och andra som studerar ämnen relaterade till rymden?
Jag skulle säga att det finns ett stort utbud och många karriärmöjligheter för de som studerar ämnen relaterade till rymden. De främsta vägarna in i rymdbranschen är att antingen studera till civilingenjör eller naturvetare. Civilingenjörer är mycket eftertraktade inom alla tekniska branscher, medan naturvetare i grunden är forskare. Detta ger stora möjligheter att arbeta med rymden. Man ska inte tro att man fastnar som forskare om man studerar till naturvetare; dessa personer är mycket eftertraktade som konsulter och rådgivare. Sammanfattningsvis erbjuder rymdbranschen en bred palett av yrkesvägar för dem som har rätt utbildning och intresse, vilket gör det till ett spännande och dynamiskt område att arbeta inom.

Vad är din åsikt om den framtida utforskningen av Mars och andra planeter? Vilka utmaningar och möjligheter ser du?
I mina ögon är framtida utforskning av Mars och andra planeter lika betydelsefull som månlandningen. Jag säger detta eftersom dagens ungdomar behöver samma inspiration som månlandningen gav tidigare generationer: att sikta mot stjärnorna. Marcus Wandt har varit ett tydligt exempel på en sådan inspirerande händelse för svenska ungdomar, men nu handlar det om att uppmuntra mer än bara den svenska nationen. Rymden ska inte vara ett mål för enskilda nationer, utan en plats för internationell union och samarbete. Utmaningarna som jag ser med denna strävan handlar främst om finansiering. Det är inte billigt att skicka en raket till Mars eller någon annan planet.

Hur kan utbildning inom rymdrelaterade ämnen bidra till att lösa globala problem här på jorden tror du?
För det första är det sant att utvecklingen av teknologi ofta tar oväntade vägar när det gäller dess användning. Man kan utveckla något för ett specifikt syfte och sedan upptäcka att det har oväntade fördelar för andra områden. Detta innebär att utbildning inom olika ämnen kan bidra till att lösa globala problem, även om det inte var det primära syftet med utvecklingen.

Om vi ska fokusera på ett tydligt exempel skulle jag säga att satellit-tekniken är en av de främsta bidragsgivarna till rymdforskningens nytta för mänskligheten. Satelliternas förmåga att övervaka jorden för katastrofer, klimatförändringar och skogsbränder är avgörande. Detta ger oss möjligheten att få en helhetsbild av vår planet, vilket är avgörande för att hantera och förstå de utmaningar vi står inför. Genom att ha ett fågelperspektiv på jorden kan vi få insikter och data som är avgörande för att hantera och förhindra katastrofer samt för att ta välgrundade beslut för vår planets framtid.

Vad skulle du säga till ungdomar som funderar på att följa din väg och studera ämnen relaterade till rymden?De råd jag skulle ge till ungdomar som drömmer om att bygga en karriär inom rymdområdet är: Tro inte att rymden är utom räckhåll. Jag förstår att rymden kan verka avlägsen och att det kan kännas som om det är en exklusiv sfär som inte är tillgänglig för alla. Men sanningen är att rymden är något som alla kan utforska och arbeta med. Jag rekommenderar er alla att våga lämna er bekvämlighetszon och prova på att engagera er i astronomi. Detta kan vara allt från att prata med personer om astronomi, till även att faktiskt engagera sig och ta del av den fantastiska rymdsällskapet vi har i Sverige i form av Astronomisk Ungdom. Genom sådana initiativ kan ni enkelt kliva in i rymdvärlden och upptäcka att det finns många andra unga människor med samma intresse som er.

Hur tror du att framtiden för rymdforskningen ser ut, och vilken roll tror du att du kommer att spela i den?
Jag tror att vi befinner oss i början av en ny guldålder för rymdforskningen, liknande den som uppstod under kalla kriget. Det känns som om världen återigen är redo att utforska rymden och jag tror att vi, åtminstone inom vårt solsystem, kommer att se betydande framsteg under min livstid. Min roll i detta är att bidra till utvecklingen av teknologi som gör detta möjligt. Jag tror på kollektivt samarbete och förväntar mig inte att vara den nästa Einstein, utan snarare en kollega som stärker gruppen och bidrar till att navigera oss genom de spännande tider vi lever i.